Dag 49. Och du kallar dig själv kristen!
I början när jag kom hit till Australien och började gå på Hillsongs söndags möte
stod jag i kyrkan, där hela auditoriet (runt 3000 pers) stod upp och sjöng sånger till Gud. Ibland kan man fysisk känna Guds kraft och närvaro i ett rum, det här var ett sånt tillfälle.
Anledningen till att jag kommer ihåg det tillfället extra mycket var att jag kom på mig
själv stå ut och titta ut över auditoriumet och i den känslan jag hade utbrast jag spontant för mig själv "FUCK! vilken stark Gudsnärvaro". När jag kom på vad jag precis sagt började jag skratta, ni som följt den här bloggen ett tag förstår vad jag menar och vart jag kommer ifrån.
Under de 4-5 senaste åren har jag haft ett lite annorlunda språk och lite annan syn på saker och ting. Jag ser inte ner på den livsstilen jag hade då eller ångrar saker jag gjorde då men däremot vet jag att det jag gör nu (Går ledarskapsutbildning med inriktning på Social Justice) gör att jag inte enbart kan njuta av livet utan också göra skillnad.
När man har möjlighet att rädda någon från att begå självmord, tala hopp in i en hopplös situation, ge föräldralösa barn som förlorat sin familj i kriget en möjlighet att utbilda sig, ge dem villkorslös kärleoch hjäpa dem upp på banan igen. Nu tänker du "vad du tjatar om de där sakerna Pär", ja det är min passion. Jag brinner för att hjälpa människor.
För mig finns det INGET attraktivt i ett liv som kristen där man enbart är seriös med alla regler och lagar men inte har ett överflödande liv. Om du skulle få 10 miljoner burkar med redbull av mig som du inte fick sälja skulle du förmodligen börja dela ut dessa till vänner och bekanta, när du har FÖR mycket av något vill du ge det vidare.
Under de åren jag strula runt hade jag behov av att vara lite mer extrem
än de andra. Jag hade alltid lite grövre skämt, lite mer alkohol och osv.
Nu har jag fortfarande samma behov, jag vill göra saker lite mer men nu
är det i att uppmuntra människor, hjälpa människor och att få andra att utvecklas.
Om du kämpar på något område i livet ska du inte säga "jag kan inte",
du ska säga "jag väljer att inte". Alla kan förändras. Kunde jag kan du.
stod jag i kyrkan, där hela auditoriet (runt 3000 pers) stod upp och sjöng sånger till Gud. Ibland kan man fysisk känna Guds kraft och närvaro i ett rum, det här var ett sånt tillfälle.
Anledningen till att jag kommer ihåg det tillfället extra mycket var att jag kom på mig
själv stå ut och titta ut över auditoriumet och i den känslan jag hade utbrast jag spontant för mig själv "FUCK! vilken stark Gudsnärvaro". När jag kom på vad jag precis sagt började jag skratta, ni som följt den här bloggen ett tag förstår vad jag menar och vart jag kommer ifrån.
Under de 4-5 senaste åren har jag haft ett lite annorlunda språk och lite annan syn på saker och ting. Jag ser inte ner på den livsstilen jag hade då eller ångrar saker jag gjorde då men däremot vet jag att det jag gör nu (Går ledarskapsutbildning med inriktning på Social Justice) gör att jag inte enbart kan njuta av livet utan också göra skillnad.
När man har möjlighet att rädda någon från att begå självmord, tala hopp in i en hopplös situation, ge föräldralösa barn som förlorat sin familj i kriget en möjlighet att utbilda sig, ge dem villkorslös kärleoch hjäpa dem upp på banan igen. Nu tänker du "vad du tjatar om de där sakerna Pär", ja det är min passion. Jag brinner för att hjälpa människor.
För mig finns det INGET attraktivt i ett liv som kristen där man enbart är seriös med alla regler och lagar men inte har ett överflödande liv. Om du skulle få 10 miljoner burkar med redbull av mig som du inte fick sälja skulle du förmodligen börja dela ut dessa till vänner och bekanta, när du har FÖR mycket av något vill du ge det vidare.
Under de åren jag strula runt hade jag behov av att vara lite mer extrem
än de andra. Jag hade alltid lite grövre skämt, lite mer alkohol och osv.
Nu har jag fortfarande samma behov, jag vill göra saker lite mer men nu
är det i att uppmuntra människor, hjälpa människor och att få andra att utvecklas.
Om du kämpar på något område i livet ska du inte säga "jag kan inte",
du ska säga "jag väljer att inte". Alla kan förändras. Kunde jag kan du.
Kommentarer
Postat av: Joakim
Du inspirerar Pär!!!
Postat av: Henke
Bra skrivet, behöver höra sånt här.
Trackback
