Dag 23. Seriöst, han försökte döda mig idag...
men det sjuka är att det är sant, det var en snubbe som försökte döda mig
idag. Absolut, jag gillar iofs provokativa rubriker men om vi ska tala siffror
och statistik så har jag varje dag 50 trogna läsare, de dagar jag provocerar
eller lägger upp en bild på en tjej stiger det till 80 läsare. Skulle jag inkludera
något om sex i rubriken skulle jag nog ha ca 120 läsare, inte ens värt det.
Åter till min lilla incident, på lunchen gick jag hem från skolan för att äta. För att komma hem måste jag passera en trafikerad väg utan övergångsställe (vanligt här). Downtown kan jag förstå att folk är stressade och kör fort, men nu bor jag ju ute i ett fint område långt utanför city. Här är de ännu värre, när det dessutom är morgontrafik kan det ta 5 minuter innan man kan hitta en lucka mellan bilarna att springa över.

Nu när jag skulle hem var det inte extremt trafikerat men när jag hittade en lucka och gick över gatan så GASADE bilen som kom emot mig, istället för att bibehålla samma fart. Han VILLE döda mig, jag är helt säker. Jag tror seriöst att de hatar pedestrians här.
Tur att man inte ska gå över den här vägen i alla fall.

En annan lite småsjuk sak är att man måste vinka in bussarna vid buss hållplatser, precis som taxi hemma. Annars kör de bara vidare. Det är ju förvisso smartare system än att alla bussar stannar, men hemma vinkar vi ju förbi bussen om vi inte ska med.
Det mest störande som svensk är alla dessa frågor de ställer som man inte ska svara på. När vi får en fråga i sverige så svarar vi. Här kan de (precis som i USA, kommer ihåg att jag störde mig på det där också) fråga, "Hej, hur är läget?" eller "Hur går det?" I USA "Vad händer?". De flesta svarar med en fråga tillbaka, i min värld ställer man inte en fråga och går därifrån innan personen hunnit svara.
Jag fattar givetvis att man kan säga, "all good, and you?" och de svarar "all good". Det känns ändå sjukt.
Person 1:
-Vad händer?
Person 2 svarar:
-Vad händer?
-Hur går allt för dig?
-Hur går allt för dig?
-Hur mår familjen?
-Hur mår familjen?
-Hörde att du har cancer?
-Hörde att du har cancer!
-Din mamma är en pappa!
-Din mamma är en pappa!

:-) :-) Pär jag tror INTE han ville ha livet av dej....bara skrämmas lite kanske.....hahaha...Du får ursäkta men jag skrattade högt här när jag läste detta....& det andra åxå förresten....Galet det där tex med bussarna, det kan ju bli så fel... Hade JAG varit busschaufför hade jag stannat i vilket fall som helst...sen hade jag väl få stå å vänta en kvart innan jag kunde ta mej ut på vägen igen...med tanke på den bilden som var med, så räcker väl inte en kvart förresten...:-)
haha. vilken underbar läsning Pär! :) hoppas allt är bra där nere!
"-Hur mår familjen?
-Hur mår familjen?
-Hörde att du har cancer?
-Hörde att du har cancer!
-Din mamma är en pappa!
-Din mamma är en pappa!"
garvar r*pan ur led! Du ÄR bäst på blogg Pär! Bäst!
Kan du ta bort funktionen att man måste fylla i två ord för att publicera, eller är du fullständigt nedbombad av virusattackerande skitinlägg från robotar från yttre rymden? ... eller är det för att propvocera? :D
haaaaaaahahahahahahhahahahahhaah jag dör ..hahahhaha
Normalt hatar jag bloggar. Nu älskar jag En!
Vilken go kycklingbild! Hahaha
Jag vet vad du menar med de där vägarna. Vägen från bella vista till Hillsong! Jag var farligt nära att bli påkörd där flera ggr. Hette den inte Windsor Rd?
Jag visste att du va kul Pär men inte hur kul. Det kom en tår när jag läste.